|
Femte veckan.
Äntligen sol och värme, vi började dagen på ett internetcafé i Albufeira, nu kunde vi maila och surfa runt för att uppdatera oss. Hittade en stor camping nära havet i Quarteria 15 km öster om Albuferia. Några dagar med sol och bad för Gun-Britt och några cykelturer för Anders. För första gången under resan fick vi möjlighet att använda vertikalgrillen Bosse. Vi såg att det möjlighet att tvätta husbilen på campingen vid det här laget var fronten täckt av flygfän, det blev ett riktigt lyckat resultat.
Välbehövlig husbilstvätt
Resan gick nu vidare till Spanien igen, nu de södra delarna, dagens etapp gick till Sevilla, Andalusiens huvudstad med sitt rika moriska arv. Vi hittade en parkering längs med floden Guadalquivirs trädkantade strandpromenad Paseo de Cristóbal. Vi besökte några av de sevärdheter som finns här bla.
Klocktornet La Giralda
Den magnifika tjurfäktningsarenan från 1700-talet är en av landets äldsta med barockfasad i vitt och ockra. Anders var jättesugen att se en tjurfäktning men det skulle inte hållas förrens om tre dagar,så han fick snällt avstå. Det moriska 1200-tals tornet Torre del Oro som byggdes för att skydda hamnen är nu ett litet sjöfarts museum. Sevillas katedral med klocktornet La Giralda som från början var en minaret.
Kupolen i Salón dde Embajadores, ambassadörenas sal, är gjord av snidat och förgyllt trä.
Real Alcázar det kungliga palatset där regenter under en period av 600-hundra år satt sin prägel.
Hästskobågarna i ambassadörernas sal
Bar Giralda vars valv påminner om ett moriskt badhus, är populärt för det stora urvalet av tapas.
Bar Giralda
Under vår vistelse här blev vi utsatta för ett inbrottsförsök i husbilen. Någon hade försökt ta sig in via bakrutan men cykelstället tog emot så det resulterade endast i ett trasigt fönsterlås. Detta var det enda inbrottsförsöket under hela resan.
Nu gick färden vidare mot Ronda över det torra Andalusiska landskapet. Vi passerade Pueblos Blancos, de vita städerna, de kallas så eftersom de är vikalkade i morisk tradition. Här slog sig andalusierna ner i befästa bergsbyar till skydd från banditer.
Zahara de la Sierra är kulturskyddad
Mellan Grazalema som för övrig har mest nederbörd i Spanien och Zahara de la Sirrea slingrar sig den smala vägen över Sierra Margarita.Den tog vi så klart!
Målet för denna dag var Ronda en av Spaniens mest dramatiskt belägna städer på en mäktig klippa högt över en djup kalkstensklyfta. Tack vare detta läge kom Ronda att bli den sista moriska basstationen innan den slutligen föll i de kristnas händer 1485.
Här vandrade vi runt under en gassande sol, nu har vi fått riktigt mycket av den varan. Den 100 meter höga bron Puente Nuevo där man kan titta ned på floden Tajos, byggdes på 1700-talet och var då en triumf för ingenjörskonsten.
Bron Puente Nuevo
På vår väg vidare mot Gibraltar som var vårt nästa mål passerade vi mängder av korkekar, men någon Ferdinad syntes inte till. Det tar visst 11 år innan man kan skörda nästa gång. Inte undra på att det är mer och mer plast korkarna idag.
Väl framme vid gränsen, La Linea de la Concepción parkerade vi husbilen och gick till fots över gränsen. Av vänner som varit här tidigare hade vi fått rådet att ta en guidad tur med någon av de många taxibilar och minibussar som stod på andra sidan gränsen. Där träffade vi par från Danmark och vi delade på en minibuss och fick en hissnande tur med vår chauför och guide Mr Brown. Det hade varit svårt att själv ta sig upp på klipporna för att se de berömda aporna och den härliga utsikten.
Det var lite smådisigt denna dag men man kunde se Atlasbergen på andra sidan sundet.Väl nere i stan kunde vi ta oss fram själva till fots, massor med turister, man räknar med att det strömmar 4 miljoner människor över gränsen varje år. Flygplatsen korsar den enda väg som leder fram till själva staden och denna dag hade RAF en flyguppvisning så vägen stängdes av ideligen när något plan skulle starta eller landa.
Efter Gibrltar bar det av till vännerna Berit och Arne som bor i Fuengirola permanent. Vi hade en trevlig kväll med mycket god mat och dryck med riktiga korkar. Det kändes i huvudet morgonen därpå, det där med mycket dryck men efter en promenad och ett dopp i poolen var man som en ny människa igen. Fram på dagen tog vi farväl vi skulle nu styra färden mot Sierra Nevada och Granada, vi kom inte så långt, kände att vi nog behövde vila och ta en tidig kväll.
Berit och Arnes hus
Vaknade till en mulen dag så det var bara att ge sig av tidigt, förmiddagsfika tog vi halvägs upp till Sierra Nevada. Anders plockade ner cykeln och cyklade de resterande 2 milen upp till skidorten Solynieve på 2100 meters höjd. Vi tog olika vägar upp och det visade sig att vi inte hade täckning på våra mobiler men vi lyckades så småningom hitta varandra igen. Gun-Britt hade tagit den smala slingrande turistvägen med branta stup på sidorna och Anders den stora vägen. Fortsatte ner mot Granada och en camping i utkanten av staden där vi gjorde bokslut för denna mycket innehållsrika vecka.
| 
Resor